Kontraster från uppväxten samlade i trä, betong och glas
Som uppväxt i arkitektritad ”skulptur av betong och glas” på Djursholm kan man tro att Buster Delins bana till att designa hus var utstakad från det att han var liten. Men han tillbringade också viktig tid på ett gammalt kakelugnsbruk i Hälsingland och vägen till att bli prisbelönt arkitekt gick bland annat genom arbete som industridesigner.
November 2016. Buster Delin är en av två nominerade till Svenska Fönster-priset på Design S med sitt sommarhus Lundnäs som är byggt med tre väggar helt i glas. Hans motståndare är Skandiascenen vid Cirkus i Stockholm, ritad av Skandinaviens största arkitektbyrå White arkitekter. I konkurrensen var Buster Delin glad över att vara nominerad. Men han vann.
Se: arkitekt Buster Delin berättar om konsten att bygga med ljus
– Eftersom jag inte har en riktigt arkitektexamen så måste jag ha något annat att visa upp. Det ena ledde till det andra och jag kunde rita och bygga det här huset på Lundnäs, säger Buster Delin som är utbildad industridesigner och formgivare.
Vi är framme vid våren 2017 och Buster Delin konstaterar att hans plan gick i lås. Redan innan huset vann Svenska Fönster-priset hade det uppmärksammats i bland annat flera tidningar. Men det tog tid från att han omkring år 2000 valde att sadla om från att inreda bostäder, butiker, kaféer, restauranger och kontor till att rita hela hus.
– Från 2000 tänkte jag på de här möjligheterna. Men det var först 2008 som jag kunde göra planerna till verklighet. Alla idéer och tankar har verkligen fått sjunka in. Jag tror det har bidragit till att det känns så rätt och bra. Det stämmer på platsen.
Buster Delin har hämtat inspiration från så väl japansk arkitektur som betydligt mer närliggande bostäder. Gården Lundnäs i Hälsingland där sommarhuset ligger är ett gammalt bruk där man tillverkade kakelugnar. Den har varit i familjens ägo i många år.
– Det känns som att jag är uppväxt där, för jag tillbringade hela sommarloven där när jag var liten och som jag minns det så hände allt roligt där uppe.
Men familjens bostad låg på Djursholm. Ett omtalat hus som hans föräldrar lät Leonie Geisendorf rita åt dem.
– Det är min andra del av uppväxten, i det här glas- och betonghuset. Det är otroligt mycket arkitektur i den byggnaden och det har så klart påverkat mitt sätt att se på arkitektur. Så jag har haft ena foten i de här traditionella byggnaderna med timrade hus och den andra i en skulptur i betong och glas. Och det är väl i den korsningen som det här huset har uppstått.
Sommarhuset har golv av betong och tre väggar i glas. Taket och de bärande stolparna är av trä som har behandlats med tjära för att skyddas samtidigt som de får ett naturligt utseende och en svag doft.
Men det är mer än designen som har gjort huset uppmärksammat och prisbelönt. Glasen, de tunga materialen och finurliga lösningar har gjort det till något av ett passivhus. På vintern när det står tomt och ouppvärmt blir det aldrig kallare än två grader. Samtidigt så skyddar utstickande tak mot att det blir för varmt inomhus.
I dag är huset unikt, men hoppar vi framåt i tiden så kommer vi att få se många hus som är byggda på liknande sätt.
Läs också: Stora fönster utmanar gränsen mellan inne och ute
– I framtiden kommer vi att se mer och mer glas. Det är bara en fördel att kunna ta in mer naturligt ljus i ett hus. Alla mår bättre av det. Och insynsproblemet med glas kan jag lösa på massor av olika sätt. Det kan vara att glaset är vitt eller att glaset är täckt med någonting innanför.
Läs också: Norr eller söder? Fyll alla dina stora fönster med växter!
Denna artikel publicerades först i tidningen Form #3 2017. Form ges ut av Svensk Form – som är en ideell medlemsförening med uppdrag från regeringen att främja svensk design, både nationellt och internationellt. Svensk Form är även arrangörer till galan Design S.
